>

Hypofysys.se Stödföreningen Hypophysis

      Berättelser
      Diagnoser

Hormonella sjukdomar kan delas in i två grupper – de som ger hormonöverskott och de som leder till hormonbrist.

 

Behandling vid överskott av hormoner

Generellt sett finns det tre behandlingsmöjligheter vid hormonöverskott, som ibland kombineras:

  • Mediciner som blockerar hormonproduktionen (till exempel Pravidel, Norprolac, Dostinex, Sandostatin, Somatuline, Somavert)

  • Operation

  • Strålbehandling


 

 

Vilken behandling som väljs i det enskilda fallet beror i första hand på vilken körtel som är drabbad. Frisättningen av de flesta, men inte alla, hormoner kan blockeras genom mediciner.

I dag är det möjligt att operera eller stråla alla körtlar i kroppen med stor precision. Det gäller även hypofysen (hjärnbihanget), kroppens hormonella styrcentral som ligger nedanför hjärnan.

Behandlingsresultaten är mycket goda, men det är inte ovanligt att behandling mot hormonöverskott leder till hormonbrist. Detta kräver medicinering som i många fall kan bli livslång.

 

Behandling vid hormonbrist

Underfunktion av en eller flera körtlar kan behandlas medicinskt. Vissa mediciner är livsviktiga – andra är det inte, men de behövs för välbefinnandet.

Kortison ersätter hormonet kortisol

Kortisol är livsviktigt och behövs för ämnesomsättningen och för att fylla energidepåerna. Hos friska personer produceras kortisol i binjurebarken efter signaler från hypofysen. Både hypofys- och binjurebarkssjukdomar kan därför leda till kortisolbrist (Addisons sjukdom). Kroppen kan inte lagra kortisol och behovet varierar under dygnet.

Hydrokortison är kortverkande, därför måste dygnsdosen fördelas över 3-4 dostillfällen. Friska har höga kortisolvärden vid uppvaknandet och låga värden under natten. Man kan efterlikna den naturliga dygnsvariationen genom att ta dygnets största kortisondos tidigt på morgonen och inget kortison till natten. Hör gärna med din läkare.

Kortisolbehovet ökar vid feber eller i samband med en operation. I dessa lägen måste patienten själv öka medicinintaget enligt läkarens ordination eller söka sjukhusvård. Vid diarré och kräkningar, när man förlorar vätska och salter, bör man tidigt uppsöka läkare. Personer utan kroppsegen kortisolproduktion bör alltid ha med sig extra kortisontabletter och ett läkarintyg om sin sjukdom.

Florinef ersätter hormonet aldosteron

Salt- och vätskebalansen och även blodtrycket regleras av det livsviktiga hormonet aldosteron. Hormonet saknas vid binjurebarkssvikt (men inte vid hypofyssvikt) och ersätts med medicinen Florinef i tablettform.

Bukspottkörteln producerar insulin

Bukspottkörteln producerar det livsviktiga hormonet insulin. Hormonet behövs för att påskynda transporten av blodsocker in i cellerna. När insulinmängden inte räcker till ökar blodsockret. Man får diabetes mellitus (sockersjuka). Det finns två former av sjukdomen. Den vanligaste formen behandlas med kostomläggning, motion, tabletter som ökar insulinproduktionen eller insulinsprutor. Den mindre vanliga formen av diabetes (typ 1 diabetes, också benämnd ”ungdomsdiabetes”) kräver alltid insulinbehandling.

Levaxin ersätter sköldkörtelhormon

Även sköldkörtelhormonet thyroxin är ett livsviktigt hormon. Det ökar syreförbränningen i alla celler i kroppen. Tabletten Levaxin innehåller ett förstadium till aktivt sköldkörtelhormon som kroppen omvandlar vid behov.

Minirin ersätter vattensparande hormon

Vattensparande hormon produceras i hypofysen för att njurarna skall kunna koncentrera urin. Hormonet kallas även för vasopressin eller antidiuretiskt hormon (ADH). Brist på ADH leder till enorma urinmängder och man behöver dricka lika mycket för att inte torka ut. Detta behandlas med medicinen Minirin som finns som tablett eller nässpray. Sjukdomen kallas för diabetes insipidus, en sjukdom som inte bör förväxlas med diabetes mellitus (sockersjuka).

Tillväxthormon behövs för att växa

Barn och ungdomar har högre nivåer av tillväxthormon (growth hormon, GH) än vuxna. Men även när vi har växt färdigt behövs tillväxthormon för välbefinnandet, sömnen, aptiten, stämningsläget och minnet. Tillväxthormon bryts ner i mag-tarmkanalen, varför man inte kan ge det som tablett. Patienten ger sig själv en spruta vid läggdags.

Testosteron heter det manliga könshormonet

Könshormonet testosteron krävs för utvecklingen av manliga former och manlig röst under puberteten. Hormonet behövs för den sexuella förmågan, men även för muskelstyrka, bentäthet och det psykiska välbefinnandet. Testosteron finns som depåspruta eller plåster.

Östrogen och gulkroppshormon är kvinnliga könshormon

Könshormonet östrogen behövs för utvecklingen av kvinnliga former under puberteten och för att livmoderslemhinnan skall kunna ta emot ett befruktat ägg. Det påverkar också bentätheten och det psykiska välbefinnandet. Gulkroppshormon (progesteron) är nödvändigt för en fullständig menstruationscykel. Hormonerna ges i form av plåster eller p-piller.

DHEA är manligt könshormon för kvinnor

Forskning pågår kring ett förstadium till manliga könshormoner som kallas DHEA. Kvinnor med hypofys- eller binjurebarkssjukdom kan behöva DHEA för att få eller återfå sexuell lust, behåring i axillerna och vuxen svettdoft. DHEA finns som kapslar, men bör tills mer kunskap finns inte ges utanför vetenskapliga kliniska studier.

Den medicinska informationen är faktagranskad av professor Olle Kämpe, Akademiska Universitetsjukhuset i Uppsala.