>

Hypofysys.se Stödföreningen Hypophysis

      Artiklar

 Modediagnos med gamla anor

"Jag börjar med att besöka läkarne. Den förste påstår att jag lider av neurasteni, den andre har lart för sig att det är angina pec-toris, den tredje paranoia, således en sinnessjukdom, den fjärde emfysem. . . .Detta tillfyllest för att jan kan känna mig skyddad mot att inspärras på dårhus"

Så skrev August Stindberg i boken inferno.

Efter den så kallade infernokrisen (1894-1897) skrev August Strindberg 20 dramer på fyra år - så det går verligen att komma igen med råge igen.

Diagnosen neurasten introducerades redan på 1860-talet av den amerikanske läkaren George Beard (1839-1883). I Nordisk familjebok från 1904, står det så här om diagnosen:

"Neurasteni ((af grekiska neu´ron, nerv och astenes, svag) är en ofta nog rätt kronisk sjukdom eller rättare sagt sjuklighet där det icke är fråga om fröfre, s k organiska förändringar, vare sig i hjärna, ryggmärg  eller nerver, utan om en genom öfveransträngning och andra försvagande inflytelser framkallad rubbning i det cetrala nervsystemets funtkioner."

Två sekelskiftessjukdomar

Likheterna med utmattningsdepression är i alla fall väldigt många. En annan likhet är samhällets omvälvande förändring vid dessa båda sekelskiften. 

Kring sekelskiftet 1900 skedde en stor omställning från bondesamhället till industrisamhället. Kring sekelskiftet år 2000 skedde en liknande omställning, nu från industrisamhälle till högrörligt marknadssamhälle. Med högrörligt menas att allt går snabbare och snabbare. Till och med låg- och högkonjunkturerna svänger snabbare numera.

Så när folk säger att utbrändhet "gå in i väggen" och utmattningsdepression är modediagnoser så kan vi påminna dem om Strindberg. Eller påminn dem annars om alla kvinnor som fått stämplen "problem med nerverna" under årens lopp. Alla minns vi nog någon klasskamrat som inte fick ta hem kompisar för att hans/hennes mamma behövde lugn och ro.Skillnaden idag är att fler pratar om det öppet. Många av oss som drabbats vägrar att skämmas för vår sårbarhet - och det ska vi inte göra heller.

Vi pratar ofta om korttidssjuk och långtidssjuk. Korttidssjuk är man några dagar då och då. Långtidssjuk kan man vara på grund av stress, men också på grund av operation, brutet ben/arm, cancer och andra allvarliga sjukdomar.

Arbetsgivaren bör noga analysera båda siffrorna. Upprepad korttidssjukfrånvaro kan vara ett "rop på hjälp", och bakom  höga låntidssiffror kan det dölja sig orsaker som varken individen eller företaget kan göra så mycket åt, t ex ett komplicerat benbrott.

Sjukfrånvaro i samhället

Totalt fick drygt 470 000 personer sjukpenning från Försäkringskassan någon gång under år 2010. Det motsvarar 8 procent av alla registrerade inom sjukförsäkringen. i åldern 16-64 år. Andelen kvinnor som har sjukpenning har alltid varit högre än män.

I början av 2000-talet ökade den partiella sjukpenningen och det berodde på att regeringen då tydliggjorde för Försäkringskassan att partiell sjukpenning skulle användas i högre grad. Partiell betyder delvis. Vid många diagnoser ka man jobba deltid och vara sjukskriven resten.

För både män och kvinnor var psykiska diagnoser den vanligaste år 2010. Psykiska sjukdomar (utmattningsdepression, ångest, etc) motsvarade 34 procent av alla fall för kvinnor och 20 procent av alla fall för män år 2010. De näst vanligaste diagnoserna var år 2010 sjukdomar i muskler/skelett (reumatism, ryggont etc) Där var siffrorna 23 respektive 25 procent för kvinnor och män.

Antalet sjukdagar ökar med åldern

Antalet sjukpenningdagar i genomsnitt per år ökar med åldern. Det kan bero på att ju äldre man blir desto längre återhämtning behövs efter till exempel en utmattningsdepression och återgången kan behöva ske under en längre period. Det kan också bero på att om man varit yrkesaktiv länge så har man utsatts för en högre sammantagen belastning, inom industrin och vården till exempel.

I Västernorrland och Jämtland har man flest sjukfall (sjukpenning och rehabiliteringspenning). Det beror sannolikt på att befolkningen där är äldre jämfört med övriga landet. Andelen sjukfall per tusen registrerade personer vari Västernorrland och Jämtland 17-18 personer år 2010, jämfört med 15-16 personer i Blekinge,. Lägst siffror, 13-14 personer, redovisas från till exempel Stockholm och Gotland.

Sjukfrånvaro i Sverige historiskt sett

Paula Liukkonen är forskare vid Stockholms universitet. Hennes forskning omfattar ekonomi, personal- och arbetsmiljöfrågor samt hur hälsofrågor kan integreras med företagets styrnings- och uppföljningsrutiner. Hon har bland annat utvecklat mät-metoder för personal redovisning, tidsanvändning, bemanningsanalyser och analys av arbetskraftskostnader vid närvaro och frånvaro. Dessa metoder finns redovisade på hennes hemsida www.paula-liukkonen.se

På sin hemsida redovisar hon också sjukfrånvaron i Sverige historiskt sett.

Den högsta frånvaron redovisades år 1988: 10,7 procent (arbetare 13,8 och tjänstemän 5,2).

Mellan åren 1988 och 1996 halverades sjukfrånvaron. Tänkbara orsaker var att en arbetsgivarperiod infördes, liksom karens-dagen.

Mellan åren 1996 och 2002 ökade sjukfrånvaron kraftigt. Tänkbara orsaker var att sjukersättningen höjdes, arbetsgivarperioden sänktes, och arbetslösheten minskade.

Mellan åren 2003 och 2011 har sjukfrånvaron åter minskat. År 2003 6,8 procent (arbetare 10 och tjänstemän 3,7). År 2011 3,5 procent (arbetare 5,3 och tjänstemän 1,9).

Den totala sjukfrånvaron för år 2011 är enligt Paula Liukkonen den lägsta på de senaste 29 åren i Sverige. Och den korta sjukfrånvaron (mindre än en vecka) är stabil över tid i Sverige, cirka 2 procent.

Däremot tror hon att det finns ett mörkertal. Många tjänstemän jobbar hemifrån när de är sjuka, går till jobbet fast de är sjuka och tar ut semester eller kompledighet när de är sjuka. Så inte heller där kan man riktigt lita på statistiken. En statistisk är aldrig pålitligare än de fakta som matas in.

Svenska medier beskriver ofta sjukfrånvaron iSverige som hög jämfört med andra länder, men enligta Paula Liukkonen är det egentligen statistiken som är missvisande. Det går inte att jämföra äpplen med päron. Sverige är nämligen ett av få län-der som öppet redovisar långtidssjukfrånvaron. och om vi skulle ta bort den från totalsumman så skulle vi ligga på ungefär samma nivå som till exempel Norge, Finland och Danmark enligt Paula Liukkonen.

Korttidssjukfrånvaro kan vara ett rop på hjälp

Korttidssjukfrånvaro pendlar upp och ner efter säsongen och skiljer från år till år. Vissa år drabbar influensan hårt och är man flitig med handsprit visar det sig också i statistiken.

Men man ska inte strunta helt i att titta på siffrorna för korttidssjukfrånvaro. Det är viktigt att personalavdelningen slår larm till närmaste chef om man märker att en person har korttidssjukfrånvaro ofta. En eller flera gånger per månad är ofta i dessa sammanhang. En liten notering om sjukdomsorsak kan vara bra också, allra helst om det är olika personer som attesterar sjukfrånvaron.

En del personer har hög egen sjukfrånvaro och mycket vård av barn, och det senare kan företaget inte säga så mycket om, men det är ändå viktigt att man väger in all frånvaro den samlade bilden.

Om en person bevisligen har ofta förekommande korttidssjukfrånvaro ska närmaste chef initiera ett "orossamtal" med veder-börande. Innan ett sådan samtal ska sjukfrånvaron sammanställas, gärna med sjukdomsorsak om det finns noteat, ett år tillbaka i iden.

Utgå sen från fakta "Jag har lagt märke till att du är sjuk tre-fyra dagar ungefär en gång i månaden. Jag är orolig för dig och undrar vad du själv tycker om detta."

Var beredd på att personen instinktivt reagerar med att skylla från sig, det är en helt naturligt försvarsmekanism. Gå tillbaka till fakta och fortsätta fråga "Du är maqsjuk minst en gång per måndad. Hur kan det komma sig? Är det så att du egentligen är hemma av någong annan orsak?".

Kan vara helt naturlig frånvaro

Orsaken till frånvaron kan vara helt naturlig, till exempel att vederbörandes barn nyligen har börjat på dagis och blir sjuk gång på gång. Det kan också finnas andra orsaker som depression, sömnproblem, problem hemma, skilsmässsa, 40-årskris, åldrande sjuk förälder och så vidare. Vad det än är - prata om det!

Förklara för medarbetaren att du måste veta orsaken eftersom det går ut över jobbet. Det är alltid bättre att veta orsaken än att ha misstankar som inte alls stämmer. Det som sägs mellan er stannar mellan er. Enda undantaget är om vederbörande erkänner ett misswbruk för då måste du gå vidare med det. Förklara då det lugnt och sakligt. "Du berättar för mig att du inte kan jobba eftersom du dricker nästan varje dag och är bakfull. Du har alkolholproblem och måste få hjälp med det. Jag måste gå vidare till min chef med detta och sen får jag återkomma till dig om vad som ska hända."

Stress är en vanlig orsak till långtidssjukskrivning

Långtidssjukfrånvaro kan bero på mycket. Ett komplicerat benbrott kan kräva många månaders frånvaro på ett visst arbete, liksom en medicinsk diagnos som kanske kräver omfattande behandling och rehabilitering. Man kan därför inte enkelt peka på en siffra som skjuter i höjden utan att ta reda på orsaken.

Ett växande problem på våra arbetsplatser är att när värre ska göra lika mycket som tidigare så blir en del sjuka. Vi är olika som människor. En del klarar av en hög belastning eftersom de lyckas återhämta sig mellan varven, medan andra har svårt att gå ner i varv.

Psykiska sjukdomar (depression, ångest, sömnstörningar etc) motsvarande 34 procent av alla kvinnor och 24 procent av alla män som erhöll sjukpenning från Försäkringskassan år 2010. Det finns många namn på dessa diagnoser men det som är gemensamt är stress.

Stress behöver inte alltid vara negativt. Begreppen "prestationsprinsessa", "fröken duktig" och "honungsfällan" är myntade eftersom det hand ofta handlar om att man känner ett stort egagemang i jobbet, tackar ja till allting, fyller sin kalender med både jobb och privata åtaganden och kör på - rätt in i väggen. Att dessa begrepp ofta är kvinnliga beror på att det till största delen är kvinnor som blir stressjuka. Jag tror att män överlag är duktigare på att "stänga av" jobbet när de kommer hem.

Rikt socialt liv med många åtaganden

Det är inte bara jobbet som engagerar oss. Vi är engagerade i våra barns skola och aktiviteter, inreder våra hem och påtar i trädgården och vi har ett rikt socialt liv med middagsbjudningar och fester. Sen ska vi hinna träna och förverkliga oss själva också , och däremellan gifta oss och skilja oss, i värsta fall några gånger. Att få ihop logistiken i ett hushåll med mina, dina och våra gemensamma barn kräver också sin kvinna, eftersom hon oftast sköter den biten. Vi är alla summan av vårt liv.

Till detta kommer alla andra "intryck" som vår hjärna blir matad med hela tiden. Vi ska facebooka, ordfeja, twittra och blogga, konsumera nyheter dygnet runt, alltid vara tillgängliga på telefon, jobba hemifrån när barnen är sjuka (vobba) och springa mellan dator och kräkspann och är vi själva sjuka så kollar vi e-posten och det gör vi givetvis även på semester och helger för att det inte ska hopa sig.

Begreppet utbrändhet nylanserades 1974

Stressrelaterade sjukdomar och mentala hälsoproblem är den största anledningen till förtida död i Europa i dag enligt Världshälsoorganisatioenn (WHO)Ä.. Begreppet utbrändhet nylanserades 1974 av psykoanalytikern Herbert J Freudenberger, som tillsammans med Gail North bland annat skrivit boken "Att inte räcka till - den nutida kvinnans dilemma" (1986).

Enligt Lennart Levi, som är professor i psykosocial miljömedicin och ledande inom svensk stressforskning, så fungerar uppvarvning bara till en viss topp. Därefter sjunker förmågan med utmattning, dålig hälsa och till slut sammanbrott som följd.

Individen själv ser sällan den här utvecklingen men omgivningen brukar i bästa fall reagera. Det går att hålla masken längen, men förr eller senare blir sjukdomen synlig för omgivningen. På hemmaplan brukar man reagera först.

Ett vanligt symtom på att man är illa ute är beslutsångest. Man kan inte bestämma sig,  och man dubbelkollar och trippelkollar allt man gör. Man kan peta med ett e-postmeddelande i  evigheter innan man trycker på sänd-knappen. Efter ett tag kan man inte ens välja vilken mat man ska handla och laga till middag, eller som en kvinna uttryckte det "jag kunde inte ens bestämma mig för om jag skulle gå på toaletten eller inte, trots att jag höll på att att kissa på mig".

En process i tolv steg

Enligt psykoanalytikern Herbert J Freudenberger sker processen i tolv steg:

1. Tvångsmässigt behov av att hävda sig.

2. Intensivare engagemang.

3 Subtila uppoffringar.

4. Konflikter och behov avfärdas.

5. Värdeskalan påverkas.

6. Förnekandet ökar.

7. Bristande engagemang.

8. Märkbara förändringar i beteendet.

9. Avpersonalisering.

10. Tomhet.

11. Depression.

12. Total utmattning.

Noll tillit kvar till sig själv

De flesta som varit med om detta brukar säga "det här är inte jag". Det finns till och med en bok med den titeln av journalsten Eva F Dahlgren. Boken handlar om en framgångsrik vetenskapsjournalist som skrivit otaliga artiklar om psykisk ohälsa. Ändå hamnar hon där själv.

Om boken har recensenten Åsa Sandell, Helsingborgs Dagblad, bland annat skrivit så här: "Boken Det här är inte jag är antagligen det närmaste man kommer en förståelse av vad utbrändhet är."

De flesta som inte har varit med om detta fattar ingenting. "Exakt vad det är som är så jobbigt?" Det är svårt att mötas när man har så olika uppfattningar. Den som är stressjuk söker ofta upp folk som kan bekräfta deras utsatthet, och som tycker synd om dem. Det är ju alltid någon annans fel att man inte mår bra - och det ingår i sjukdomsbilden.

Men när man har skyllt på allt och alla och det ändå inte blir bättre, så måsten man till slut inse att var och en har ansvar för sitt eget liv.

Just då, när man knappt kan bestämma sig för om man ska gå på toaletten eller inte, är det förstås som att få en spann vatten över huvudet nr man inser just det. Hur ska jag reda ut det här? Man har noll tillit till sig själv - det kommer aldrig att gå.

'Det enda man då behöver veta är att det går - men det kan ta tid.

Återhämtning och sömn viktigast

Återhämtning och sömn är den viktigaste medicinen. Om man sover ordentligt är det enligt vissa stressforskare i princip omöjligt att bli utbränd. Sömnstörningar är ett väldigt vanligt symtom, och det behövs inte många "vakennätter" för att man ska känna sig riktigt knäpp.

Orsaken till det är rent biologisk. Under sömnen frigörs hormonerna testosteron och tillväxthormon. Samtidigt minskar stresshormonerna , bland annat kortisol.

Enligt stressforskare är sju timmars sömn per natt ett minimum. Vid sömnbrist sjukner din IQ, samtidigt som kreativiteten och minnet blir sämre. Kronisk sömnbrist kan leda till infarkt, diabetes, depression, utbrändhet och till och med fetma.

Att sova ut under helgen räcker faktiskt för de flesta. Sömnstörningar kan även tränas bort med kognitiv beteendeterapi, men det kan ta tid. Och man måste inse att sömn inte är en prestation. Sämn är en ickehandling.

Chefens inställning är viktig

Även om chefen själv inte har varit stressjuk så är det viktigt att bemöta individen med empati och lyhördhet, och absolut inte förringa allvaret. När en person mår skit vill han/hon inte höra "men du ser ju så pigg ut".

Exakt vad chefen ska fråga/säga är olika från situation till situation men det finns några viktiga saker att tänka på 1) ta dig tid, gå gärna och ta en fika på stan, 2) ställ öppna frågor så personen måste försöka sätta ord på hur det känns, 3) var tydlig med  att du vill hjöälpa till.

Många är rädda att de ska stämplas som svaga individer som inte håller måttet. Jag skulle vilja vända på det. Det är mer normalt att reagera på det uppskruvade tempo som vårt samhälle till stora delar befinner sig i, än att inte reagera alls.

När det gått till en viss gräns finns det nog tyvärr ingen återvändo heller. Fen fysiska reaktionen i kroppen är ifrågasatt, och ingen vilja i världen kan hejda den. Det är inte brist på vilja det handlar om, utan det är sjukdomen som "talar".

Först måste basbehoven uppfyllas

Inledningsvis behövs alltid lugn och ro. Basbehoven måste uppfyllas först. Problem att äta och sova är mer regel än undan-tag. Därefter måste individen få en chans att fungera i sin närmaste miljö, som förälder och partner. Det kan ta lång tid, och det handlar om att individen sakta men säkert ska bygga upp tilliten till sig själv igen.

Hur lång tid som krävs är individuellt, men om vederbörande får samtalshjälp under den här tiden kommer han/hon få de verktyg som behövs för att komma tillbaka. Varför uppfinna hjulet igen? Ta del av den kunskap som finns - vi människor är mer lika än vi är olika. Allt funkar inte på alla, men det är alltid värt ett försök. Det finns många alternativa metoder som komp-lement, bland annat mindulness, akupunktur och KBT (kognitiv beteendeterapi).

Det viktigaste är att man gör något. Sätter tydligare gränser för sig själv, förändrat sitt arbetssätt, förändrar sin egen inställning till omgivningen etc. För som någon sa "om du ställer dig i samma branta backe på skidorna igen så kommer du att ramla igen".

Sjukfrånvaro kostar mycket pengar

Ett företag som aktivt arbetar för att sänka sjukfrånvaron har mycket pengar att tjäna. Enligt företaget Anatomen - Proaktiv rehab så kostar en anställd som tjänar 22 000 kronor per månad så här mycket varje dag som han/hon är sjukfrånvarande.:

1. Dag 1: 541 kr/dag

2. Dag 2-14 1799 kr/dag

3. Dag 15-90: 312 kr/dag

4. Dag 91ö180: 189 kr/dag

Till detta ska an lägga vikariekostnaden under både frånvaro och rehabilitering. På ett företag som har 35 anställda, där medellönen är 22 000 kronor, skulle man tjäna cirka 90 000 kronor per år om man lyckas sänka sjukfrånvaron med en procent, från sex till fem procent.

Förebyggande arbete för frisknärvaro

 Se över hårdvaran (skrivbord, utrustning etc) och mjukvaran (rutiner, policy, utförande/tidsåtgång, prioriteringar).

Stresshantering - hur förhåller vi oss till stress, och hur kan den undvikas eller användas på ett positivt sätt istället?

Massage, yoga, mindfulness,avslappningsövningar.

Viktgrupper, promenad/löpargrupper, sluta-röka-grupper.

Tydligare, tidigare kommunikation - alla vill kunna påverka sin situation innan beslut tas.

Årlig enkät om trivsel, stress och hälsa med uppföljande diskussioner och kandlingsplan.

En årlig enkät om trivsel, hälsa och sjukfrånvaro kan utgöra råmaterialet till ett hälsobokslut, som exempelvis kan innehålla följande uppgifter:

Personalstatistik (anställningsform, kön, åldersfördelning, personalomsättning).

Kompetensutveckling både intern och extern utbidlning.

Tidsanvändning (sjukfrånvaro, vab, semester, utbildning, föräldraledighet, projektarbete).

Sjukfrånvaro och dessorsaker.

Ekonomi (sjukfrånvarokostnad, vikariekostnad, rehabkostnad).

Verksamhetens styrkor- och utvecklingspotential.

Erfarenhet kan ingen maskin ersätta

Personalen är ett företags viktigaste tillgång. Den kompetens och erfarenhet som finns kan ingen maskin i världen ersätta. Det är därför viktigt att personalen behandlas därefter.

I det allt snabbare samhälle vi har kommer många att bli stressjuka, en del en gång i livet och andra flera gånger. Förhoppningsvis blir de lite klokare för varje gång det händer - och företaget också.

En del tror att utbrändhet är smittsamt och det kan man nästa tro ibland när den ene efter den andre blir sjuk. Sannolikt beror det dock oftast på att en sjukskrivning väcker tankar och känslor hos andra, vilket i sin tur kan leda till fler sjukskrivningar.

Generellt brukar man säga att ett företagsklimat som inte stämmer med de egna värderingarna är ohållbarbart i längden. Ett företag som på ett naturligt sätt förhåller sig till sina stressjjuka medarbetare har myckett vinna på i längden.

Försök också att minimera tävlingsinstinkten hos dina anställda, alla presterar efter egen förmåga och alla bidrar till helheten. Perioder i livet - med småbarn, el åldrande förälder,att ha omsorg om, eller en pågående skilsmässa - kräver mer av individen på hemmaplan. Då kan man inte glänsa på jobbet i lika hög grad. I ett företag där detta är okej ställer inte heller individen lika höga krav på sig själv.

Chefens ansvar är viktigt

Otydligt chefsskap är en ofta återkommande orsak i dessa sammanhang. och det är en nöt som man måste knäcka. Det spelar ingen roll vad chefen tycker , om individen känner sig "chefslös" så måste man gå till botten med det problemet.

En del medarbetare vill ha ett väldigt begränsat ansvarsområde, medan vissa vill ha överblick över helheten. En del vill förstå uppdraget till 100 procent innan de börjar jobba och andra går mer på känn och låter det "bli som det blir". En del är väldigt driftiga och "självgående" medan andra vill ha en detaljerad "arbetsorder".

Det är chefens ansvar att ta reda på exakt vad varje individ behöver ha av honom/henne. En sak som är väldigt viktig är att chefen aldrig får använda sig själv som "måttstock". Chefen kan aldrig förvänta sig att en medargetare utför jobbet på samma sätt som han/hon hade gjort det, men det kan ändå bli minst lika bra eller till och med bättre.

Prioritera betyder välja bort - och alla måste lära sig att hushålla med resurserna och bland annat prestera tillräckligt bra.

Individen har största ansvaret

Om det är chefens krav som är problemet så får man lära sig att säga "Nej, jag hinner inte det också". Du får bestämma - ska jag göra det här eller det här? Fast oftast är det inte chefens krav som är problemet, det är de egna kraven som sätter turbofart på hjulen.

Individen själv har ett stort ansvar i det förebyggande arbetet. Det ligger en sanning i det som man brukar säga: " Det är inte hur man har dset, utan hur man tar det".

Problem att säga nej, sätta gränser, begränsa sitt arbete och sin arbetstid, övertid, hemarbete, vara ständigt tillgänglig på telefon och e-post - ja allt detta måste man bryta ner i minsta beståndsdel och skapa nya, fungerande, hållbara rutiner.

Individen har också ett stort ansvar för att skapa tid och plats för återhämtning. Kost, motion och sömn är viktiga pusselbitar som man måste komma till rätta med. Den eviga balansen mellan jobb, hemarbete, familj/vänner och egen tid kräver också mycket tankemöda

 Pernilla Berghé